eliinnyman

Allt känns väldigt konstigt nu.
Pang sa det bara så blev det mesta jobbigt.
Nog för att det alltid brukar kännas tungt när ett lov lider mot sitt slut,
men nu vet jag faktiskt inte riktigt vad det är som ligger och gnager i mig.
Jag hoppas innerligt att det är något som går över snart, för det värsta jag vet
är när jag ser att andra människor är ledsna eller inte mår bra pga av mig.
Jag försöker förtränga känslan och intala mig att allt egentligen är så bra som det kan vara:

• jag har en grym family
• jag spelar fotboll på en grym nivå
• jag går i en skön klass och har grymma betyg
• jag har en underbar pojkvän
• jag har fina kompisar
• mm

Jag är vanligtvis nöjd med mitt liv, men ibland så känns allt jobbigt och så, så jag intalar
mig själv att detta är en av dom vanliga dipparna som förekommer i bergochdalbanan.
Hoppas!